Sofia

 

 

 

Höst.

 

Det tragiska med just hösten är att den har en hemsk förmåga att trycka ner en några snäpp på glädjeskalan. Den där skalan har också en förmåga att kunna bölja fram och tillbaka. Man är inne i något utav en känslostorm. Det tragikomiska i det hela är ju också att man mest av allt bara vill bort. Bort från allt. Bort från alla tankar. Bort från det gråa. Bort från det man tror att man kan lämna, problemen. Istället för att bara stå kvar. Och möta allt. Iallafall att försöka. Som en av våra kära föreläsare så fint formulerade sig, man kan aldrig göra rätt eller fel, huvudsaken är att vi gör något. Jag tror att det ligger något i det. 

 

Fuck you höst. 

 

 

 

Hej. 

 

Efter mycket inspiration från filmen Bitch kram (som inte alls är lika dålig som den låter) ledde det mig till att skriva några rader på bloggen, som ju faktiskt fortfarande existerar. 

Efter ungefär två månaders icke-skrivande så har en hel del saker hänt. Positiva som negativa. Tentor har skrivits, mysiga middagar har genomförts, festligheter har ägt rum, minneslunder har besökts, musikaler har upplevts, mycket innebandy har spelats och en hel del vikarierande har utförts. En hittills ganska fullpackad höst med andra ord. Och mer ska det bli. 

Nästa vecka väntar en lugn vecka. Skönt. Det känns som att jag kan behöva det. Lugna ner mig lite. 


Apropå lugna ner, dags för en kopp te och en mysig film därtill. 

Ciao.